om hon den där i spegeln


source 

ibland blir inga kläder, ingen sminkning och ingen frisyr som man hoppats eller tänkt sig. ibland stirrar jag mig blind på henne i spegeln och blir arg, irriterad och hatar det jag ser. försöker borsta håret som numera har samma konsistens som sockervadd, utan resultat. försöker le och öppna blicken men känner ingenting och gör en grimas istället.

försöker att inte tänka jamen jaha, jag har hatat mitt utseende i perioder enda sedan jag var liten. jaha, jag kommer alltid ha ärr, på kinderna och armarna, finns inget att göra åt dem. jahaja jag kunde ju träna bort magen men vad tjänar det till då den ändå sväller vid varje tugga, oavsett vad jag äter (och gör en mental anteckning att söka upp en näringsterapeut snarast)

försöker att komma ihåg att det inte spelar roll. var stark och glad istället. positiv. du har ett ansikte, du har en kropp. räcker det inte? och är det inte just precis det du studerar, att få duga och vara och älska och leva oavsett?

ser på människor som kan skratta hela vägen till banken, butiken, skolan och livet utan att gå vilse i dessa utseendefixerade tankebanor, som är vackra i sig själva, varje sekund. trots skit under naglarna och kvisslor på kinderna, trots tovigt hår och trötta ögon. som ger ett mittfinger till idealen.

och att jag borde vara en av dem.
så jag tar en fredagscider och skriver ut angsten och sen ser jag mig i spegeln, och skrattar.

Publicerad 03.05.2013 kl. 19:20

från tio till ett

10 saker jag tycker om

- feminismen. tack gode gudinna för den. 
- att bjuda en eller flera bra personer på hemlagad middag. 
- harry potter-böckerna upplästa av stephen fry. 
- morgonpussar.
- havet. vågorna, ljuden, att sitta vid ett hav, att åka båt och simma (om det är tillräckligt varmt för jag hatar att frysa). valarna, bläckfiskarna. och allt det vi inte vet som finns på tusen kilometers botten. 
- en riktigt, riktigt bra bok med underbart språk som är nästan omöjlig att lägga ifrån sig.
- potatischips med americandipp och hallonsoda framför en bra film eller tv-serie.
- att lämna in en skoluppgift som jag är nöjd med. den känslan av att vara klar - prislös.
- sommaren: att det är fint väder, att det finns massvis att göra utomhus, uteservering, picknick i parken, gå i skogen, fågelkvitter, att inte behöva ha ytterjacka och massa tröjor. och att jag fyller år. 
- vänner som man kanske inte träffar så ofta på grund av distans och olika tidtabeller, men när man väl ses är det som ingen tid förflutit alls och man bara skrattar så man kiknar och förstår varann på pricken.

9 saker jag tycker mindre om

- att inte ha ett eget kök.
- pengar. bristen på det, rent globalt sett främst, men också att inte kunna göra exakt det jag vill för stunden. typ flyga till london imorgon.
- att jag är så kritisk till mina egna texter, främst de skönlitterära.
- att vara förkyld. 
- dagens skönhetsideal och utseendehets. 
- vintern. kallt, mörkt, tråkigt. bara vackert när det är snö ute, men jag är inte bra på vintersport alls. kanske borde börja skida nästa vinter? skrinna kan jag inte alls.
- att flytta. packandet, bärandet, kånkandet och allt det. 
- då jag inte förstår vissa akademiska termer eller analytiska begrepp och känner mig dum fast jag vet att jag inte är det.
- färsk koriander.


bild: Alicia Sivertsson

8 bloggar jag läser

- alicia
- björk
- linnea
- chillin
- niotillfem
- elsa
- monkinodraw
- helene

samt en hel del andra.

7 saker jag vill göra i framtiden

- gå camino de santiago-pilgrimsvandringen i spanien. 
- bo i ett varmt land, kanske jobba som volontär, och äta fisk, frukt och nötter varje dag. 
- bo på en ekogård och sköta om hästar. kan inget om hästar men älskar dom.
- skriva en skönlitterär roman.
- åka till harry potter-world i florida.
- se blåvalar och kaskeloter på nära håll.
- äta sommarfrukost med min käreste. 

6 saker jag är rädd för

- att förlora mina nära.
- getingar. 
- att bli överfallen och våldtagen eller knivhuggen eller rånad eller något.
- att slå ut tänderna.
- att gå ensam när det är mörkt ute. 
- hopplöshet.

5 platser jag tycker om att vara på

- hemma i mitt hemma-rum med fullt kylskåp.
- på en gräsmatta i varmt sommarväder med fina människor.
- på bryggan hos mormor.
- en restaurang. älskar restaurangmiljö.
- storbritannien. varit där endast två gånger men trivs på ett konstigt sätt jag inte upplever på många andra ställen.


i London 2012

4 ord som beskriver mig

- envis
- rar
- påhittig
- drömsk



3 saker jag ser fram emot

- bli klar med alla skoluppgifter.
- valborgsledighet.
- sommarlov.



2 bra filmer

- jurassic park. ska se den i 3D!!!!!!
- inglourious basterds



1 bra låt

- in search of peter pan, med den alltid lika enastående kate bush.

Publicerad 03.04.2013 kl. 23:35

hej

jag lovar att skriva mer när det har varit vår en lite längre stund. just nu är jag mest uppe i varv och har svårt att komma på en enda vettig sak att blogga om som inte är 1) frågelistor eller 2) gifar på jennifer lawrence, jag har tappat suget för att skriva lite även om jag vill skriva, både vetenskapligt och kanske mest skönlitterärt... jag förbannar internet och min egna usla koncentrationsförmåga eller förmåga att ta det lugnt & leva i stunden eller ens kunna titta på en film utan att bli tokig för att jag inte kan göra något annat konkret samtidigt. jag längtar till sommaren och framför allt hoppas jag på sommarjobb. jag saknar teaterstudierna - inte så att jag vill tillbaka, men så att det innebar skola varje dag, det innebar klara rutiner - och samtidigt förbannar jag rutiner, jag vill kunna resa långt bort och kasta tärningen och ta det tåg som tärningen visar osv. letar utbyteskurser i dublin och kalifornien och nya zeeland och island och även nottingham trots att man tydligen måste göra ett jättedyrt språktest för att bevisa att man behärskar det engelska språket (skall dock kolla upp detta) och jag blir tokig på alla kurser och semestrar och vet knappt vad jag får läsa eller bör läsa.

dessutom är jag trött på mitt hår. önskar jag hade ett barskåp. och eget kök. och en ateljé, för det kunde vara bra att ha. 

men på fredag kommer min skatt hit och det ska bli alldeles förträffligt med avengerstema, hemlagade jamie oliver-burgare (vad makabert det låter) och långpromenader mellan fälten och hästhagarna och laxsoppa på spisen. 

tips på saker att göra i helsingfors på sommaren emottages också.

tills vidare,
eder trasselsparv.



ps. blemma har rymdtema denna månad. rymden är skrämmande, stor och fantastisk. läs!

Publicerad 03.03.2013 kl. 23:49

en dröm om england


(bild: aliciasivert)

enda sedan jag var liten, eller så länge jag kan minnas, har jag älskat engelska, tanken på england som i midsomer murders (gröna slätter, gamla bilar, träinredda pubar, glada människor, mystiska mordgåtor, piptobak - ni vet, alla stereotyper) och även om jag aldrig varit där har jag alltid velat dit. velat flytta dit, velat resa dit. önskat att jag vuxit upp där. önskat att jag vuxit upp i surrey och fått mitt sigillförsedda ugglebrev strax efter min elfte födelsedag... ja, ni fattar.

besökte london första gången 2012 och blev inte besviken. det känns dock inte riktigt som england, speciellt inte i stora centrum, men ändå. jag har även besökt glasgow tidigare och älskade det även om det bara var en och en halv dags pub-besök. jag drömmer om att åka dit igen, både till england och skottland, och irland som jag inte sett. att höra brittisk engelska gör mig alltid glad, till och med då det gäller överförfriskade personer på spårvagnen. finskan diton får endast rynkade ögonbryn och sura suckningar som gensvar utav mig, men ett brittiskt fyllo och jag är såld. knäppt, kanske, men jag skulle inte ha något emot att vakna tre på natten av "bloody hell, fockers!" vrålat på gatan utanför (säger jag nu).

enda sedan den undersköna alicia skrev om york har jag velat dit, det ser ju precis ut som jag tänker mig england i mitt huvud. liksom england sådär på riktigt. jag vet att de har ett universitet som erbjuder en del studier för internationella elever, och jag är väldigt väldigt intresserad av att söka dit. det skulle ske om ett år isåfall. och jag vet inte. i framtiden kanske jag bor där, i storbritannien. 

kan man höra hemma i ett hemland annat än ens eget?

Publicerad 20.02.2013 kl. 13:13

tonight I'm gonna cut it out and then restart.

jag har i över ett års tid nu haft en liksom gnagande känsla under huden som på vissa sätt varit berättigad och på andra sätt inte, en känsla som på många sätt gett mig någon slags illvillig makt och på många sätt bara reducerat mig till något patetiskt som inte bara kan glömma, förlåta och gå vidare, hoppa på nästa tåg och inte se tillbaka. sanningen är att jag hösten 2011 var så sjukt jävla in i sjutton-ledsen och fortfarande idag kan det påverka mig och göra mig kasta-tallrikar-i-väggen-arg. och detta bara på grund av en person, som blev två personer, som blev tre och fyra och en jättenära vän dessutom. det stod mig upp i halsen och har stått mig upp i halsen så många gånger och jag har ofta undrat hur länge en människa egentligen är berättigad att vara bitter. hur länge någon får vara bitter. och när är det dags att bara let go. 

jag har alltid alltid alla tider varit en mästare på att älta och inte bara rycka på axlarna. för mig är gårdagen paradoxalt nog så mycket närmare än morgondagen. men nu får det vara nog ältat, nu är det nog med the bitterness. 

ibland går det inte att säga det själv så någon annan får tala istället. för mig får florence tala. 

And I've been a fool and I've been blind
I can never leave the past behind
I can see no way, I can see no way

And all of the ghouls come out to play
And every demon wants his pound of flesh
But I like to keep some things to myself
I like to keep my issues drawn
It's always darkest before the dawn

Shake it out, shake it out, shake it out, shake it out
Shake it out, shake it out, shake it out, shake it out
And it's hard to dance with a devil on your back
So shake him off

Publicerad 07.02.2013 kl. 20:45

den här sidan av millennieskiftet

alltså väldigt ofta vill jag vakna och inse att det inte är 2013 utan 1983 eller typ 1977 istället. utan den här ständig-uppkopplade-känslan och vetskapen om att jag behöver vetskapen om så mycket ovärderligt. hade jag varit född tjugo år eller trettio år tidigare hade jag kanske inte suttit här och livestreamat kattungar och googlat makaronilådarecept, jag hade lekt med riktiga kattungar under köksbänken och bläddrat i en tjock kokbok med flagnande sidor. haft jättekrulligt hår, högmidjade jeans och förknippat mode med renhet. lyssnat på vinyl och spelat sällskapsspel framför en öppen brasa. kanske jag till och med låtit min kreativa ådra flöda lite friare än nu då den pressar ner sig själv av alla prestations- och skapandekrav och krav på att vara bra och duktig och nyskapande. för nu är det 2013 och det räcker inte bara med att skriva eller något annat, du måste vara annorlunda än allt annat vi haft de senaste 2000 åren av populärkultur. det är därför det finns så mycket mer dålig musik/film/tv/människor nu än tidigare. såklart. 
 
allt var så mycket mindre farligt tidigare också. kött och cigaretter i mängder och ingen funderade över global uppvärmning eller transfetter eller radioaktiv strålning. bara flowerpower och kommunism och fritt sex och kärlek. 
 
okej människorna var knappast bättre på det glada 70-80-90-talen heller. eller snällare..... men man behövde heller inte höra om allt som är så lätt att höra om nu pga facebook, bloggar och allt det där.
 
 
hade kunnat hänga med dom här sköningarna t.ex. bob geldof, paul mccartney och min bästis katie b.
 
fast tvåtusentalet har gett mig mycket fint också. utan internet hade jag inte träffat hälften av alla underbara personer jag känner eller hört om fantastisk musik jag nu hört om (även gammal sådan) eller träffat min käraste eller flyttat utomlands. så grattis denna sida av år 2000, du är helt okej ändå ibland. 
Publicerad 21.01.2013 kl. 18:54

hemmays och hejdåpuss

jag har en finne på överläppen och mossa på tänderna men haft en underbar helg. bio, ohälsosam vräka-i-sig-mat, 90-talsfest (som på många sätt fick mig att inse två saker: nej, jag saknar inte min barndom, och två, jag tycker inte om hemmafest, eller klubbkväll, eller partytime. alls. ska det vankas fest ska det innebära hemmafest med god mat & dryck, musik på lagom pratvänlig nivå i bakgrunden och en handfull människor att samtala eller spela spel med. inte dans dans dans och spilla vin på parkettgolvet-fest. parentesen slut) sen har jag myst och kramats och varit kär. längtat till sommaren. tittat på kattungar. lett mycket. imorgon börjar min fortsättningskurs i genusvetenskap och den fjortonde februari åker jag till finland och sen är det ju nästan vår.
 
 
mjau.

p.s. jag har fått en brevvän också. bästa idén sen kaffepressen uppfanns, som fröken ifråga själv uttryckte det.
Publicerad 20.01.2013 kl. 21:13

tvåtusentolv, tvåtusentretton

 
mitt 2012 var betydligt gemytligare än mitt 2011, på de flesta sätten. årsskiftet 12/13 kännetecknas dock av den sedvanliga framtidsovissheten - vad vill jag göra och vad borde jag göra, vem vill jag vara och framför allt var. just nu känns det som jag är på rätt plats, på rätt utbildning och äntligen i ett boende jag trivs i, så det är väl bra. 
 
mina nyårslöften är att vara snäll mot mig själv och öppen mot andra.
att läsa minst 30 böcker och se minst 100 filmer. det betyder att se klart de filmer jag påbörjar.
och standardlöften; äta hälsosamt (vari ingår se en näringsexpert/läkare/healer som kan berätta för mig vad min mage har för fel), och träna. 
 
gott nytt år på er och lycka till med 2013!
Publicerad 02.01.2013 kl. 10:54

jullovet

 
om två veckor börjar mitt jullov och jag har nog inte längtat så här mycket sedan jag var barn.
Publicerad 08.12.2012 kl. 02:43

min kärlek till liv

idag var jag på feministiskt forum. fick ögonkontakt med liv strömquist flera gånger då jag ställde en fråga efter diskussionen om humor och patriarkatet. mitt hjärta bankade så hårt och jag blev alldeles knäsvag trots att jag satt ner att jag knappt hörde vad hon sa, men det var bra svar jag fick. jag frågade hur de i panelen (sara hansson, moa lundqvist och liv strömquist) ser på att skämta om människors, främst killars utseenden; om det ser den sortens humor som en slags satir och ett ställningstagande kring hur kvinnors utseenden i alla tider är de som blir mest utsatta. och ifall det kan ses som okej att skämta om vissa kända killars och mäns utseenden för att belysa hur galet det är.



alltså snyggtjejen. köpte "prins charles känsla" och letade febrilt efter liv för autograf (har ju redan lo kauppis så tänkte den skulle passa fint i min samling "signeringar av snygga feminister vars namn börjar på l") men då hade liv redan gått. synd. men hon bor i malmö så kan alltid stalka en autograf ur henne (hehe nånej).

köpte även hallongrottans finfina kalender 2013.
och en present till min kille. det är en stor bild (2 x 2 meter) på en talande vagina som skriker ut diverse manshatspropaganda med ojämna mellanrum. samt en bok med titeln "så här behandlar du din tjej som den drottning hon är värd att behandlas som".

tjingeling! <3<3
Publicerad 04.11.2012 kl. 21:52

unicornhurricane at 5 am

denna kväll har varit såpass händelserik att den summeras bäst i form av följande ord: grötfrukost, hundra kilo hårspray, väl godkänd, missad buss, "vi lever ju i ett patriarkat", laxsoppa, tåg tåg tåg, malibucola, r'n'b, clique, clique, clique, en överförfriskad french maid, kindpussar, holy crap, ostbågar, catfights, traktor alban, köpenhamnsbuss, utsmugglad mojito, vänskapslöften och supermånga kärleksförklaringar per sms. love is an sms sent at 4 am from köpenhamn to helsinki och tro inget annat, jag är jättejättekär och god natt.
Publicerad 27.10.2012 kl. 06:15

badhusskräcken vs kärleken till havet

Consider the subtleness of the sea; how its most dreaded creatures glide under water, unapparent for the most part, and treacherously hidden beneath the loveliest tints of azure. Consider also the devilish brilliance and beauty of many of its most remorseless tribes, as the dainty embellished shape of many species of sharks. Consider, once more, the universal cannibalism of the sea; all whose creatures prey upon each other, carrying on eternal war since the world began.

citat ur Moby Dick av Herman Melville

sedan jag var liten har en av mina största rädslor varit att slå ut tänderna. en gång i tvåan eller trean var det en kille i klassen som ramlade med cykeln och slog ut två av sina framtänder. de blev lagade samma dag, men jag tyckte ändå att det var bland det mest fruktansvärda jag hört.

som äldre har jag också varit rädd för detta. simhallar (eller badhus som det heter i detta land) har varit en källa till denna skäck. hårt kakelgolv + vatten = risk för halka. lägg till obehag för kroppshåring på golvet (på kroppen är det helt okej, men blött hår på duschgolvet... ingen annan som får rysningar?) och allmän kroppsnoja och jag har inte besökt en simhall på  över  tre år, förrän idag.

och det var kul och skönt och jag ska nog dit igen. vatten alltså, kan vara mitt favoritelement egentligen.

Publicerad 09.10.2012 kl. 20:53

häxkonster, trolldom och landet


en glimt av hur det ser ut i mitt nymålade rum. de finaste tavlorna, levande ljus, två av de tre lp-skivor jag äger och bästa magi-boken av nicola de pulford.

när jag var tolv trodde jag att jag var häxa. läste ockult-sidorna i story, såg varje avsnitt av charmed och skrev vad jag tyckte om dagens avsnitt i min dagbok (om man hade kunnat ladda ner då hade jag varit i sjunde himlen), och ibland utförde jag även vissa ritualer. en del av dessa ritualer kom från just denna magi-bok. jag läste om den i någon tidning för ungefär tretton år sedan och ville ha den direkt.

jag minns tydligt när jag köpte den. vi var på åland med familjen och gick in i en liten bokhandel på någon gata och jag minns att jag tänkte "kanske magi-boken finns här!", och dra på trissor - det gjorde den. i mitt minne är bokhandeln ganska sunkig och typisk sådan där man aldrig hittar det man vill ha, men i vilket fall; där låg boken och så blev den min.

tyvärr var så gott som alla ritualer alldeles för komplicerade, mest med tanke på tillbehören. konstiga örter, stenar, vaxljus i olika färger, kvistar av träd jag aldrig hört talas om, vin eller cider (jag var tolv) och så vidare. men jag gjorde ett par av dem i alla fall. minns inte om de fungerade.

 åren gick och jag blev lite äldre. någonstans under högstadietiden försvann boken spårlöst. jag tror jag lånade ut den och aldrig fick den tillbaka. i flera år letade och letade jag utan resultat. försökt hitta den på loppisar, second hand, bokhandlar på nätet - till och med hemma i källsaren -  men den trycks inte längre och är slut i alla lager, åtminstone på svenska. och jag ville ju ha den svenska versionen.

trots att mina magikerdrömmar lagts på hyllan (förutom att jag varje 1 september fäller en tår över att mitt hogwarts-brev aldrig kommer fram) så har jag nostalgiskt längtat tillbaka till min bok. bara för att få bläddra lite, titta igenom ritualerna, le åt minnen av dem jag var kär i och ville locka till mig eller om dem jag ville förhäxa, se på de fina bilderna.

och så en dag skrev jag om den på ett litet internetforum, och en av medlemmarna råkade ha den på vinden, och ville gärna sälja den till mig. så efter några dagar kom den till mig på posten, som ny, och får nu stoltsera med en hedersplats i mitt nya rum på landet.

landet, för övrigt. det är magiskt i sig. jag hör mössen springa inuti väggen, men eftersom de inte är välkomna har grannkatten tusse fått flytta in här. och han är mjuk och gosig och spinner så fort man pratar med honom, och för några morgnar sedan fångade han en av husmössen. jag berömde honom flerfaldigt, eller åtminstone tills jag hörde det karaktäristiska ljudet av katt som utför musmassaker.

mitt rum är lagom stort och jag delar stort kök, badrum (med bastu), tvättstuga och övriga utrymmen med två andra. i grannhuset bor en familj, och de är några av de finaste hyresvärdar man kan tänka sig. jag har till och med börjat njuta av femton-minuters-promenaden till bussen varje morgon. finns inget mer idylliskt än att gå förbi hästhagar, gamla gårdshus och blommande ängar på väg till skolan.

och så tystnaden. tystnaden.

finns inget ljud som är bättre.
Publicerad 15.09.2012 kl. 23:13

om nittiotalet, min ljuva ungdomstid





jag växte upp under det ljuva 90-talet. med hårmascaran, tuggummipopen, de sportiga kläderna och den sista tiden då tonåringarna faktiskt umgicks innan internet tog över. hela min lågstadietid var 90tal, mellan 1994 till 1999. och jag minns den tiden så himla väl.

skolkorridorerna, blåfärgade från golv till tak, nästan plastiga. det var förbjudet att springa i dem och en gång skuttade jag fram lite glatt, varpå tjejen som faktiskt gav ordet nippertippa ett ansikte strosade till lärarrummet med nästan i vädret och påstod att jag sprungit. jag sprang inte, jag skuttade, inte samma sak, men kvarsittning blev det.

klassen, kompisarna, dom andra. vi var tolv stycken när vi började ettan, sju pojkar och sju flickor. under åren flyttade ett par och andra kom till. fjorton stycken ställde vi oss upp på rad under vårfesten, när vår lärare berättade om vilken omöjlig men fin klass vi varit.

kompisarna, som växlade som vädret. ena dagen lekte jag detektiv och klättrade i träd med linda. nästa vecka tog vi nakenfotografier (med en leksakskamera), sådana vi sett på tv och film att dom gjorde, och fnissade, kiknade av skratt, kände oss vuxna, med jackie. en annan dag var jag hemma hos linda 2 och spelade tv-spel. jag var så himla avundsjuk. vi har aldrig haft tv-spel hemma (vilket jag numera är glad över) men just då fanns det inget bättre.

eller jo, det fanns det visst. böckerna. jag läste mellan 10-20 böcker i veckan under lågstadietiden. mest tvillingarna och deckargänget. varje fredag frågade läraren hur många böcker alla läst och man skulle berätta vilka. minst antal böcker: coolast. jag var bäst på svenska i klassen och det var inte häftigt någonstans. det sämsta jag fick i diktamenskrivning var 9½ (av 10) och då pluggade jag aldrig. men vem trodde på det? att läsa var fult, att sporta däremot, det var fint. och helst något annat än orientering (vilket var det jag gjorde).

men något bättre än böckerna, något som låg där inne som en hemlighet utöver allt annat, något som pirrade till i hela kroppen vid rätt tillfälle, var ju just han. och det fanns flera stycken "han". en gång var det matte i klassen som gillat mig i ettan, men som började mobba mig istället. sedan var det micke, med dom nötbruna ögonen, som jag varit bästis med i dagis. vi klädde ut oss till pippi långstrump och ritade (har fortfarande ett kort på det) och jag minns tydligt ett argument vi hade i dagisets stora sal om huruvida alice i underlandet var coolare än pippi (av någon anledning var det jag som höll på alice).

sedan var det joonas. som gick på finska sidan av skolan. som jag aldrig pratat med. som dansade med en klasskompis på ett skoldisco och jag ville dö. alla dessa skoldiscon för övrigt! det var med oerhörd skräck blandad med bottenlös förtjusning som jag sminkade mig, valde kläder, och gick den korta promenaden till skolan för att mötas av bord med popcorn, hemmagjord pizza och chokladbollar, och de senaste hitlåtarna strömmande ur högtalarna. och jag dansade, aldrig bra, men jag dansade och när låtarna blev långsamma kände jag pirret i magen, hur hjärtat bultade och hur något mer började hända mellan benen men det var aldrig någon som bjöd upp mig. en gång dansade jag med jackies lillebror och han var så kort så jag fick stå på knäna.

och det var mitt 90-tal.
här följer en playlist tillägnad låtar jag älskade, dansade till, eller mest hörde i förbifarten på radion men ändå gillade.

tack 90-talet, tack för att du är över.
Publicerad 10.08.2012 kl. 20:32

om katter som somnar på ens mage, men aldrig mer



den elfte juni 1994 ringde min dåvarande bästis christina mig och berättade med andan i halsen att nu hade det hänt, hennes katt minnie hade fött tre små kattungar. varav en skulle bli min. som jag längtat: otaliga teckningar till mamma med texter som "snälla söta mamma kan jag inte få en katt" och löften om att ta hand om denne.

jag sprang iväg till bästisen genom grus och sand och med glädje i magen. en egen katt. direkt när jag såg henne visste jag. hon var den vildaste av dem alla, de andra två låg mest och sov medan min katt busade runt redan ett par dagar gammal. senare rymde mamman från gården eftersom de inte kom så bra överens, mor och dotter.

vi hade precis parkerat bilen vid bensinmacken när pappa frågade vad katten skulle heta. och jag svarade "romi. prinsessa romi", efter min favoritkaratktär i min favorittv-serie.

det var sommaren jag skulle fylla sju. och i arton år var romi vår katt. sov på vår mage (främst pappas), hämtade hem fåglar och möss, klöste och rev, gosade mot stolsben och bordsben och människoben, och skrapade sönder soffor och krukpalmer fast hon inte fick. som spann när man kliade henne under halsen men ilsknade till om någon närmade sig hennes mage. som jag en gång såg pussa grannkatten vid namn figaro på nosen.

igår fick hon somna in efter att ha varit dålig en tid.
och det känns så himla himla tomt att veta att jag kommer komma hem till ett hus utan en katt i soffan, i bastun, vid matskålen eller på pappas mage.

buu. sov gott, finaste älskade romi.
Publicerad 26.07.2012 kl. 18:29

Weltschmertz, Books &
Deathly Hallows



Saudade (Portuguese):
An intense, constant longing for something that does not and probably cannot exist.

Läst 2013

Gräset är mörkare på andra sidan
We have always lived in the castle

The Hobbit
A Game of Thrones
A Storm of Swords
Alice's Adventures in Wonderland
Through the Looking-Glass
The Virgin Suicides
Tillräckligt mörkt för en picknick
The Little Friend
Älskaren